Expirer - My Ragnarsson

Tänk om det var jag som packat ihop en ryggsäck med det viktigaste, tänk om det var jag som var tvungen att lämna det som jag kallat mitt hem.

Tänk om det var mitt barn, mitt barn som jag virat in i en filt och som jag trycker så tätt intill mig, så tätt som jag bara kan mot mitt bröst och hur jag desperat försöker lugna mitt gråtande barn genom mina hjärtslag och med mina smekningar över huvudet.

Tänk om det var mitt barn jag höll i handen, som jag höll så hårt för rädslan av att tappa bort varandra. Tänk om det var mitt barns underläpp som darrade, tänk om mitt barn hade ont i magen av hunger och tittade på mig med ögon som svämmar över av tårar och tänk om jag inte kunde möta mitt barns behov. 

Tänk om det var vi som satt i en båt med så många andra, med så många andra som precis som vi lämnar hopplösheten. Som väljer havets faror, resans faror för att jag har lite hopp kvar för dit vi är på väg, där kanske det finns ett liv för oss.  

Hur jag fylld med rädsla skulle hålla om mina barn, pussa deras pannor och viska, var inte rädda, mamma är här. Var inte rädda, mamma är här. Var inte rädda, mamma är här. Var inte rädd, mamma är här...